Klartecken till ny modell för finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
Publicerad
Sverige har stora problem med volatila elpriser för både hushåll och företag och med obalanser i elsystemet. För att råda bot på detta behöver den fossilfria baskraften byggas ut. Regeringen beslutade i mars om propositionen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, med förslag på ett statligt stöd till företag som vill investera i nya kärnkraftsreaktorer. Nu har riksdagen beslutat i enlighet med regeringens förslag.
– Det här är ett historiskt besked som tar ansvar för offentliga finanser och skattebetalarnas pengar när vi möjliggör för aktörer att bygga ny kärnkraft. En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Lagen som riksdagen har röstat igenom lägger fast ett ramverk för hur finansieringen av de första reaktorerna kan gå till. Det statliga stödet är begränsat, och planeras omfatta investeringar om totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna en ansökan till regeringen. Stödet ges i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt. Dessa båda delar bidrar med finansiellt stöd i olika skeden av ett projekt:
Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.
Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.
I villkoren för stödet finns också en mekanism som reglerar risk- och vinstdelning mellan företaget och staten.
Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Då kan intresserade företag ansöka om stödet.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson
Samlad information om kärnkraftsfinansiering
På regeringen.se finns samlad information om hur det statliga stödet fungerar. När den förordning är beslutad som reglerar hur en ansökan om stöd ska se ut kommer sidorna att uppdateras med detaljer om ansökningsprocessen.
Genväg
Vad är en proposition?
En proposition innehåller ett förslag från regeringen till riksdagen om ny eller ändrad lag. Riksdagen röstar sedan om förslaget.