Strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige Ku2025/00578
Publicerad
Den judiska kulturen är en självklar del av den svenska, och den judiska historien i Sverige är en omistlig tråd i den väv som bildar vårt gemensamma kulturarv. Det borde vara en självklarhet att man som jude i Sverige kan bära sin davidsstjärna eller kippa öppet och med stolthet. Tyvärr är så inte alltid fallet.
Ladda ner:
Sveriges första strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism kommer i en tid av ökande känsla av otrygghet för den judiska minoriteten. Många svenska judar beskriver antisemitismen som det enskilt största hindret för att fullt ut kunna leva ett judiskt liv i Sverige.
Antisemitismen utgör ett hot både mot enskilda och mot det demokratiska samhället. Som företeelse är antisemitism givetvis inget nytt inslag i vårt samhälle. Antisemitism har en unik förmåga att förändras till nya former, kontexter och platser, och har orsakat rädsla och ofrihet i många hundra år. Fördomar och fientlighet mot judar har en lång historia och är även i dag ett allvarligt problem i många länder, däribland Sverige. Hat, hot och konspirationsteorier kommer från flera och vitt skilda håll och samhällsskikt. Antisemitism förekommer även inom olika våldsbejakande extremistmiljöer. Judar har under 2000-talet varit måltavla i flera allvarliga terroristattentat runt om i världen och hotnivån är hög även i Sverige. Antisemitismen har tilltagit de senaste åren, särskilt i digitala miljöer, men även mer öppet i det offentliga rummet. I samband med intensifierade konflikter i Israel och dess närområde ses tydliga ökningar av antisemitiska yttringar och hatbrott på gator och torg i Sverige. Dessa drabbar även personer utan koppling till Israel, enbart för att de är judar.
Samtidigt skönjs också en motrörelse, eller ”renässans”, där intresset för det judiska ökar, både inom den judiska minoriteten och i majoritetssamhället. Under samråd inför framtagandet av denna strategi har unga judar berättat om hur de längtar efter att få bygga en judisk identitet som utgår från den judiska kulturen och traditionen. Från sederna, musiken, litteraturen och maten, och inte från känslan av att en judisk identitet definieras i relation till olika typer av hot och hat. En ödmjuk och viktig vädjan återkommer ofta: ”ni måste börja prata om judiskt liv, inte bara om judisk död”. Samtidigt är tryggandet av säkerhet en basförutsättning för möjligheten till judiskt liv i Sverige.
Regeringens arbete med strategin har därför utgått från några grundläggande principiella utgångspunkter.
För det första insikten om att en strategi för judiskt liv också måste omfatta strategiska åtgärder mot antisemitism. Utan effektiva verktyg för att undanröja de hinder och hot som möter judar som vill leva fritt och öppna med sin judiska identitet, kan inget judiskt liv garanteras i Sverige.
För det andra måste strategin ta sin utgångspunkt i antisemitismens särdrag i förhållande till andra former av rasism. Antisemitism har likheter med andra former av rasism, men kännetecknas bland annat av synen på judar som en farlig grupp med mycket makt – något som bidrar till att hoten mot judar kommer från flera håll och både från vänster och höger samtidigt – och dess unika förmåga att förändras med sin samtid. De antisemitiska föreställningarna är till stor del historiskt och kulturellt rotade och vidareförmedlade, vilket särskilt behöver adresseras i arbetet mot antisemitismens utbredning.
För det tredje är det viktigt att en långsiktig strategi också uppmärksammar hur judar och judiskt liv har bidragit till att berika vårt land historiskt och i dag. Arbetet bör vara framåtsyftande med insatser som både bevarar, och utvecklar, den judiska kulturen och dess språk för kommande generationer. När denna strategi skrivs firar vi 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Samtidigt är det 80 år sedan befrielsen av Auschwitz-Birkenau, vilket markerar slutet på Förintelsen – det yttersta exemplet på vad antisemitism kan leda till. Aktivt hågkomstarbete och ett fokus på kunskap och utbildning om antisemitism då och nu är nödvändiga förutsättningar för att kunna bryta kedjan där fördomar förs vidare över generationer. Men att stärka och synliggöra judiskt liv är i sig självt en insats för att förebygga fördomar och antisemitism.
Efterfrågan på en strategi för judiskt liv och mot antisemitism har varit stor. Inte minst har den judiska minoriteten gett uttryck för detta behov. Avsikten är att denna strategi långsiktigt ska säkra möjligheterna till ett fritt och öppet judiskt liv i Sverige och att den ska påskynda en sådan utveckling i hela samhället under perioden 2025–2034.
