Regeringens prioritering: Kriminalitet

Justitieminister Gunnar Strömmer har i dag tagit emot Straffreformutredningens betänkande. Utredningen, som har letts av rikspolischef Petra Lundh, föreslår att ett femtiotal straff skärps, att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbelt så långa straff och en helt ny struktur för påföljdssystemet.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet En skärpt miljöstraffrätt och ett effektivt sanktionssystem (SOU 2025:14).

Straffreformutredningen föreslår i detta betänkande att påföljdssystemet får en helt ny struktur med bland annat nya regler för straffmätningen och införandet av villkorligt fängelse.

Sverige och Estland är överens om ett avtal om att hyra anstaltsplatser. Överenskommelsen är ett resultat av de konkreta och konstruktiva förhandlingar som förts mellan länderna under våren.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2025:7 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Här kan du ta del av de remissvar som kommit in till Försvarsdepartement på Ds 2025:6 En ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

Den 3 juni reser justitieminister Gunnar Strömmer till Helsingfors för att delta i ett möte med nordiska justitieministrar. I fokus för mötet står beredskap och organiserad brottslighet.

Avhopparverksamhet ska hålla god kvalitet och oseriösa och kriminella aktörer ska inte förekomma inom avhopparverksamheten. Nu tillsätter regeringen en utredning för att stärka kommunernas förutsättningar att arbeta med avhoppare. Syftet är att avhoppare ska få stöd och insatser av god kvalitet och att förhindra att offentliga medel går till oseriösa och kriminella aktörer.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som bland annat ger brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Syftet är att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet samt att motverka att barn rekryteras till kriminella nätverk.

Möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel är många gånger helt avgörande för att kunna förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Det gäller oavsett hur gammal gärningspersonen är. Den allvarliga brottsligheten tränger allt lägre ner i åldrarna och barn intar centrala roller i den riskbetonade organiserade brottsligheten. Den utvecklingen måste vändas och barnen skyddas från att involveras i kriminalitet.

För att motverka olika former av fusk, överträdelser och brottslig verksamhet är det avgörande att myndigheter kan dela information med varandra på ett effektivt och enkelt sätt. Regeringen har därför beslutat om en proposition med förslag som innebär förenklade möjligheter för alla myndigheter att samverka och dela information med varandra.

Sekretess till skydd för enskilda ska inte hindra att uppgifter lämnas mellan myndigheter om det behövs för vissa syften. För att myndigheter ska ha möjlighet att fullgöra sina uppdrag på ett effektivt sätt behöver de ha tillgång till uppgifter som är korrekta, aktuella och relevanta. Uppgifter som finns hos en myndighet kan vara avgörande för att en annan myndighet ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

Regeringen lämnar nu en proposition till riksdagen med förslag om att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och motverka bidragsbrott.

Den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin måste motverkas med samhällets samlade förmåga. Regeringen tar nu ytterligare krafttag mot organiserad brottslighet i välfärden.

Regeringen har beslutat om en proposition med lagförslag som anpassar svensk rätt till EU:s nya regler om Informationssystemet för viseringar (VIS-systemet). Förändringarna innebär att fler biometriska uppgifter samlas in, kontrollerna skärps och tillgången till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter förbättras. 

I dag, tisdag den 27 maj, samlas rådet mot organiserad brottslighet. Fokus för dagens möte är arbetet mot välfärdsbrottslighet.

Regeringen har gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att förbereda verksamheten inför regeringens avsikt att införa en ny påföljd i svensk lag som innebär att personer ska kunna dömas till en tidsobestämd frihetsberövande påföljd kallad säkerhetsstraff. Uppdraget innebär att myndigheten ska utveckla metoder för riskbedömningar av personer som kan bli aktuella för den nya påföljden, samt anpassa verksamheten för att kunna hantera dessa ärenden.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå att det svenska medborgarskapet ska kunna återkallas i vissa fall.

En särskild utredare ska analysera den grundlagsändring som 2023 års fri- och rättighetskommitté har föreslagit och lämna förslag som innebär att det svenska medborgarskapet ska kunna fråntas den med dubbla medborgarskap som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har begått vissa mycket allvarliga brott. Syftet med uppdraget är att stärka betydelsen av medborgarskapet som bärare av både rättigheter och skyldigheter.